Nu börjar det blir en lite mer schysst nedräkning till när jag får träffa Robin igen (och till när vi får träffa Emmy och Lee!). Elva dagar. Jag vill åka typ nu. Direkt. Men jag får försöka sysselsätta mig med grejer så att tiden går fort. Idag ska jag iväg till Sofia och Mana i vilket fall, plus att jag i veckan ska tvätta (en jävla massa) och storstäda lägenheten. Plugga måste jag också göra. Och just det - jag kanske ska träffa Julle också. Hoppas på det. Saknar snubben.
Anywho. Skunk Anansie släpper din nya skiva, Black Traffic, i september. Jag fyller år i september. Mest bara ville throw it out there, se vem som nappar på betet. Chansen finns då också till att de kommer till Sverige igen! Nu när de har släppt en ny skiva. Trodde den enda chansen jag hade till att se dem var förra året, och då kunde jag inte gå. Var flyfrustrerad. Men om de kommer till Sverige igen, då jävlar! Så. En till hint där.
Tog mod till mig i torsdags att säga "han" om Robin när jag satt i bilen med mamma. Jag kände att hon reagerade. Jag tittade inte på henne och hon sa ingenting, men jag kände det på stämningen på något vis. Men som sagt - hon sa ingenting om det. Hon sa inte "hon" under bilresan heller, när jag väl började säga "han". Hon undvek helt pronomen istället, medvetet eller omedvetet. När jag var hemma hos brorsan i lördags sa jag också "han" om Robin. Brorsan reagerade väl lite, men sa ingenting. Och efter ett tag hörde jag till min förvåning att han också sa "han". Haha. Återigen: medvetet eller omedvetet. I don't know. Det var så chockerande främst för att han har haft riktigt svårt för att ställa om namnen. Även nu kan han ibland säga "Nicole", även om han har vetat om namnskiftningen i flera månader nu. Det är inte med meningen, givetvis. Han har uppenbarligen svårt för att switcha bara sådär, haha. Så, ja, jag blev chockad.
Känner för övrigt att jag måste berätta för syrran också. Det bara känns så funky i och med att vi inte bor i samma stad och inte snackar i telefon så ofta. Så om jag ska berätta det kan jag inte göra det casual, utan jag måste ringa henne och berätta. Och jag ringer henne aldrig i vanliga fall. Då blir det lite "I have an announcement to make"-stuk på det helt plötsligt. Hrmpf. Måste berätta för farsan om namnet och sådär också.. Han vet ju ingenting. Om jag kunde hade jag gärna sluppit berätta för honom. Ouf. Är sjukt nervös för det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar