Jag hade en sådan där skruvad dröm inatt igen. Jag drömde att jag hade fått besked om att jag skulle dö på tisdag, så jag var med och planerade min egen begravning. Det var en ganska bisarr känsla.
I övrigt så kommer den sista svängen med renoveringskillar och byter golv i kök och sovrum imorgon. Skönt att det äntligen är över. Efter det ska jag bara ringa ÖBO (vår fastighetsägare) och påminna dem om att fixa en garderob, en list och att vi ska få en propp till badkaret, sedan kommer man faktiskt kunna ha lite privatliv här hemma utan en massa snubbar som stormar in på morgonen för att fixa grejer hit och dit.
Imorgon har jag och Robin varit officiellt tillsammans i ett år. På ett sätt känns det som om ett år är en förvånandsvärd lång tid, att tiden har gått så fruktansvärt fort så att det inte känns som om vi har varit tillsammans så pass länge. På ett annat sätt känns det som om vi har varit tillsammans en betydligt längre tid än så. Oavsett: idag blir det potatisgratäng och hemlagade sojafärsbiffar för att fira lite smått och ha en mysig söndag. Om vi hinner ska vi också kika på en film hade vi tänkt. Vi båda måste iallafall plugga, flytta ut alla möbler ur sovrum och kök tills imorgon, jag hade tänkt försöka hinna städa lite, diska och sedan kanske dra iväg och fixa tvättid om ork finnes.
Idag blev det ett sjukligt irrelevant inlägg, men det är väl trevligt om ni får reda på lite andra saker om mitt liv också! Haha. Hoppas ni har en fin söndag!
Torsdag: 2012-03-08
Jag har börjat ha så konstiga drömmar. Senast inatt var det en sådan där dröm så att man vaknar upp rödgråten och helt förstörd.
Inatt drömde jag mer specifikt om att Robin hade varit otrogen med en lång tjej i svart paige. Han dumpade mig sedan ganska brutalt inför några andra människor i samma veva som jag fick reda på att de hade någonting ihop. Fanns givetvis mer till drömmen, vi var på något event som två gymnasiepolare till mig hade ordnat och yadda yadda yadda. Någonting om att man var tvungen att gå dit med "en anhörig" och väl där inne var folk helt galna och hånglade sönder varandra, strulade med varandra liggande på dansgolvet och grejer. Allmänt konstigt. Anywho: till drömmen hör också att Fröken Paige drog ned sin hand i Robins tröja för att känna ifall han var en tjej eller kille (innan jag fick reda på hela otrohetsgrejen). Blev skitförbannad och slog till henne, mest för att jag var så arg över att hon konstaterade att Robin fysiskt är tjej och att han i sin tur verkade väldigt besvärad av det.
Men, back to business:
Pratade alldeles precis med Robin om allting. Sexuell läggning, könsbyte, definitioner osv. Det känns bra att prata om det. Vi snackade lite igår också, innan vi skulle sova (undrar för övrigt om det var därifrån min dröm kom?). Robin har sagt nu, det som jag har trott ett tag, att det kanske hade blivit tufft för honom om jag fortsatte att benämna mig själv som gay om han praktiskt skulle byta kön. Vilket jag förstår. Samtidigt känns det nu som om det inte finns någonting direkt som jag känner mig bekväm med att definiera mig som heller. "Gay" har också börjat kännas mer fel den senaste tiden.
Men om man ska prata om någonting annat än min läggning. Börjar kännas som ett dött ämne nu snart. Robin har en period nu när alla känslor kring kropp och självuppfattning är lite mer framträdande. Det var det vi snackade om igår, bland annat. Han säger att det inte är någonting som han mår direkt dåligt över, för tillfället, men att han än dock tänker på det en del. Givetvis berörs jag en del av det här också, även om det inte riktigt är där fokus ligger. Jag ser ju hellre att jag finns där för honom när en sådan här period kommer, trots att han inte konkret mår dåligt över det den här gången. Oavsett, nu ska jag outa en grej om mig själv (OH, WOW). Jag har haft anorexi och har nog fortfarande en något skev självbild (enligt andra). Och tankar kan triggas igång även hos mig och jag har också mina sämre period (psykiskt sett). Nu till den onda cirkeln! Robin är alltså i den här perioden och kan i och med det bli lite mindre intim. Vilket är chill. Men det gör också att det automatiskt triggas igång tankar hos mig om att det är någonting med mig som är "fel". Vilket gör att jag riskerar att komma in i en sämre period. Såatteh... Radarparet. Än så länge är det väl okej, jag har väl inte nämnvärt mycket mer tankar än vanligt. Men jag tror att det är därifrån mina drömmar kanske kommer, att jag känner mig osäker på mig själv och som om jag inte är tillräcklig. Inte bara kroppsligt, utan även att jag kanske inte finns där fullt ut, även om jag försöker. Jag känner mig egoistisk som reagerar på att han är mindre intim när det uppenbarligen är han som berörs mest av det. Samtidigt så känner jag väl att jag har en viss rätt till att reagera också, men jag känner ändå skuld över det. För det är inte jag som borde vara i fokus i det här läget.
Nu ska jag återgå till att umgås med min sambo, andas lite innan det blir till att sova, sedan upp tidigt och dra till skolan imorgon igen. Ha det fint till dess!
P.S.
Ser att folk är inne på bloggen: skriv gärna! Är galet nyfiken på vilka som läser och huruvida det bara är mina polare eller ej, haha.
Inatt drömde jag mer specifikt om att Robin hade varit otrogen med en lång tjej i svart paige. Han dumpade mig sedan ganska brutalt inför några andra människor i samma veva som jag fick reda på att de hade någonting ihop. Fanns givetvis mer till drömmen, vi var på något event som två gymnasiepolare till mig hade ordnat och yadda yadda yadda. Någonting om att man var tvungen att gå dit med "en anhörig" och väl där inne var folk helt galna och hånglade sönder varandra, strulade med varandra liggande på dansgolvet och grejer. Allmänt konstigt. Anywho: till drömmen hör också att Fröken Paige drog ned sin hand i Robins tröja för att känna ifall han var en tjej eller kille (innan jag fick reda på hela otrohetsgrejen). Blev skitförbannad och slog till henne, mest för att jag var så arg över att hon konstaterade att Robin fysiskt är tjej och att han i sin tur verkade väldigt besvärad av det.
Men, back to business:
Pratade alldeles precis med Robin om allting. Sexuell läggning, könsbyte, definitioner osv. Det känns bra att prata om det. Vi snackade lite igår också, innan vi skulle sova (undrar för övrigt om det var därifrån min dröm kom?). Robin har sagt nu, det som jag har trott ett tag, att det kanske hade blivit tufft för honom om jag fortsatte att benämna mig själv som gay om han praktiskt skulle byta kön. Vilket jag förstår. Samtidigt känns det nu som om det inte finns någonting direkt som jag känner mig bekväm med att definiera mig som heller. "Gay" har också börjat kännas mer fel den senaste tiden.
Men om man ska prata om någonting annat än min läggning. Börjar kännas som ett dött ämne nu snart. Robin har en period nu när alla känslor kring kropp och självuppfattning är lite mer framträdande. Det var det vi snackade om igår, bland annat. Han säger att det inte är någonting som han mår direkt dåligt över, för tillfället, men att han än dock tänker på det en del. Givetvis berörs jag en del av det här också, även om det inte riktigt är där fokus ligger. Jag ser ju hellre att jag finns där för honom när en sådan här period kommer, trots att han inte konkret mår dåligt över det den här gången. Oavsett, nu ska jag outa en grej om mig själv (OH, WOW). Jag har haft anorexi och har nog fortfarande en något skev självbild (enligt andra). Och tankar kan triggas igång även hos mig och jag har också mina sämre period (psykiskt sett). Nu till den onda cirkeln! Robin är alltså i den här perioden och kan i och med det bli lite mindre intim. Vilket är chill. Men det gör också att det automatiskt triggas igång tankar hos mig om att det är någonting med mig som är "fel". Vilket gör att jag riskerar att komma in i en sämre period. Såatteh... Radarparet. Än så länge är det väl okej, jag har väl inte nämnvärt mycket mer tankar än vanligt. Men jag tror att det är därifrån mina drömmar kanske kommer, att jag känner mig osäker på mig själv och som om jag inte är tillräcklig. Inte bara kroppsligt, utan även att jag kanske inte finns där fullt ut, även om jag försöker. Jag känner mig egoistisk som reagerar på att han är mindre intim när det uppenbarligen är han som berörs mest av det. Samtidigt så känner jag väl att jag har en viss rätt till att reagera också, men jag känner ändå skuld över det. För det är inte jag som borde vara i fokus i det här läget.
Nu ska jag återgå till att umgås med min sambo, andas lite innan det blir till att sova, sedan upp tidigt och dra till skolan imorgon igen. Ha det fint till dess!
P.S.
Ser att folk är inne på bloggen: skriv gärna! Är galet nyfiken på vilka som läser och huruvida det bara är mina polare eller ej, haha.
Måndag: 2012-03-05
Och jag som sa att jag skulle skärpa mig och bli mer aktiv nu när min blogg öppnades upp! Då är det inte helt okej att inte uppdatera på drygt två veckor. Jag ska försöka bättra mig.
Just nu försöker jag plugga men det blir mest att jag undviker det genom att skriva inlägg på iFokus, dricka kaffe och nu genom att uppdatera bloggen. Jag ska försöka bättra mig gällande det också. Snart.
Anywho: i och med att bloggen öppandes upp och jag gör reklam för den på väl valda internet-sajter har Robin automatiskt "kommit ut" (gud, vad jag inte tycker om det uttrycket) för fler personer som jag känner. Konstigt nog är det knappt någon som har kommenterat det. Jag ringde en av mina nära vänner efter att jag förstod att hon hade sett bloggen, varpå hon sa att hon redan hade förstått det. Gissningsvis genom namnbytet. OCH - på tal om namnbyte! Den lilla jäveln (i.e. hjärtat) har börjat överväga att byta till ett annat namn! Pfft. Om det nu blir så kommer det kännas konstigt att byta tilltalsnamn ännu en gång, kanske konstigare än sist. Då var det ändå en naturlig övergång på något vis. Att hon heter Nicole, och nu heter han Robin. Nu när jag redan har vant mig vid ett namn som dude så kommer det bli skitsvårt att ändra om till ett nytt killnamn. Men, vi får väl se. Det är ju inte säkert att han bestämmer sig för att byta, men än dock.
Jag kommer på mig själv att inte riktigt veta vad jag ska skriva här. Det känns som om jag måste skriva om någonting särskilt och specifikt, vilket jag å ena sidan kanske behöver men å andra sidan inte borde känna mig för begränsad av. Särskilt inte som jag i nuläget knappt har några läsare, haha. Ni som läser får gärna lämna ett spår så att jag har någon typ av uppfattning av hur många, och vilka, som faktiskt är inne här.
Jag har för övrigt kommit på mig själv med att ha blivit mer "straight" (rent allmänt) sedan jag och Robin blev tillsammans, enkelt sagt. Exempelvis: om vi kollar på en film så är det snubbarna i filmen som jag kanske kan kommentera utseende på, vilket förvisso Robin också gör. Frågan är nu bara om det är så att jag kommer längre och längre ifrån att vara helt gay (och Robin kommer närmare att vara gay då, tydligen... haha) eller om det är så att vi båda är medvetna om att den andre skulle reagera ganska kraftigt om man satt och kommentera en tjejs utseende. För, det skulle vi båda göra. Reagera alltså. Jag, personligen, hade blivit svartsjuk. Men så är jag ju en tönt också. Sedan finns det andra aspekter som kanske pekar mot att jag går längre ifrån hela den här gay-grejen, även om jag fortfarande definierar mig själv som gay. Dock är det kanske inte aspekter som jag bör nämna här. Men de finns!
Jag kanske verkar lite besatt av att prata om min läggning i alla de här inläggen, men jag tror att det är det som är mest förvirrande för mig i den här situationen. Jag vill gärna tänka att jag inte lägger någon vikt vid min läggning och att jag helt enkelt skiter i att ha någon specifik läggning att luta mig mot, och på ett sätt så känner jag väl inte att jag behöver det. Men på ett annat sätt, hur lite jag än vill erkänna det, så sker det en liten förvirring gällande min identitet och hur jag ska benämna mig själv. Jag har så pass länge säkert kunna säga att jag är gay att det känns konstigt att säga någonting annat. Och det känns inte riktigt rätt att säga någonting annat heller, i och med att Robin är det där undantaget - jag är inte attraherad av killar i allmänhet. Så, förvirrande är det. Dock lägger jag mindre vikt vid det nu än vad jag gjorde först, när hela den här omställningen påbörjades. Förhoppningsvis ger det sig med tiden.
Mitt slutgiltiga ämne för dagen kommer vara hur otroligt skumt jag tycker det är att transsexuella överhuvudtaget finns med inom förkortningen HBT. Jag förstår inte alls logiken i det. Homosexuell är en sexuell läggning. Bisexuell är en sexuell läggning. Transsexuell är däremot en könsidentitet, utan någon som helst koppling till sexuella läggningar. Resonemangen kring att man överhuvudtaget kan bunta ihop de tre kategorierna är helt oförståeligt i min värld. Någon som har någon teori kring hur personen/personerna som kom upp med den här förkortningen (eller LGBT, som jag antar att svenskarna bara översatte) resonerade? Dela gärna med er av era tankar!
Just nu försöker jag plugga men det blir mest att jag undviker det genom att skriva inlägg på iFokus, dricka kaffe och nu genom att uppdatera bloggen. Jag ska försöka bättra mig gällande det också. Snart.
Anywho: i och med att bloggen öppandes upp och jag gör reklam för den på väl valda internet-sajter har Robin automatiskt "kommit ut" (gud, vad jag inte tycker om det uttrycket) för fler personer som jag känner. Konstigt nog är det knappt någon som har kommenterat det. Jag ringde en av mina nära vänner efter att jag förstod att hon hade sett bloggen, varpå hon sa att hon redan hade förstått det. Gissningsvis genom namnbytet. OCH - på tal om namnbyte! Den lilla jäveln (i.e. hjärtat) har börjat överväga att byta till ett annat namn! Pfft. Om det nu blir så kommer det kännas konstigt att byta tilltalsnamn ännu en gång, kanske konstigare än sist. Då var det ändå en naturlig övergång på något vis. Att hon heter Nicole, och nu heter han Robin. Nu när jag redan har vant mig vid ett namn som dude så kommer det bli skitsvårt att ändra om till ett nytt killnamn. Men, vi får väl se. Det är ju inte säkert att han bestämmer sig för att byta, men än dock.
Jag kommer på mig själv att inte riktigt veta vad jag ska skriva här. Det känns som om jag måste skriva om någonting särskilt och specifikt, vilket jag å ena sidan kanske behöver men å andra sidan inte borde känna mig för begränsad av. Särskilt inte som jag i nuläget knappt har några läsare, haha. Ni som läser får gärna lämna ett spår så att jag har någon typ av uppfattning av hur många, och vilka, som faktiskt är inne här.
Jag har för övrigt kommit på mig själv med att ha blivit mer "straight" (rent allmänt) sedan jag och Robin blev tillsammans, enkelt sagt. Exempelvis: om vi kollar på en film så är det snubbarna i filmen som jag kanske kan kommentera utseende på, vilket förvisso Robin också gör. Frågan är nu bara om det är så att jag kommer längre och längre ifrån att vara helt gay (och Robin kommer närmare att vara gay då, tydligen... haha) eller om det är så att vi båda är medvetna om att den andre skulle reagera ganska kraftigt om man satt och kommentera en tjejs utseende. För, det skulle vi båda göra. Reagera alltså. Jag, personligen, hade blivit svartsjuk. Men så är jag ju en tönt också. Sedan finns det andra aspekter som kanske pekar mot att jag går längre ifrån hela den här gay-grejen, även om jag fortfarande definierar mig själv som gay. Dock är det kanske inte aspekter som jag bör nämna här. Men de finns!
Jag kanske verkar lite besatt av att prata om min läggning i alla de här inläggen, men jag tror att det är det som är mest förvirrande för mig i den här situationen. Jag vill gärna tänka att jag inte lägger någon vikt vid min läggning och att jag helt enkelt skiter i att ha någon specifik läggning att luta mig mot, och på ett sätt så känner jag väl inte att jag behöver det. Men på ett annat sätt, hur lite jag än vill erkänna det, så sker det en liten förvirring gällande min identitet och hur jag ska benämna mig själv. Jag har så pass länge säkert kunna säga att jag är gay att det känns konstigt att säga någonting annat. Och det känns inte riktigt rätt att säga någonting annat heller, i och med att Robin är det där undantaget - jag är inte attraherad av killar i allmänhet. Så, förvirrande är det. Dock lägger jag mindre vikt vid det nu än vad jag gjorde först, när hela den här omställningen påbörjades. Förhoppningsvis ger det sig med tiden.
Mitt slutgiltiga ämne för dagen kommer vara hur otroligt skumt jag tycker det är att transsexuella överhuvudtaget finns med inom förkortningen HBT. Jag förstår inte alls logiken i det. Homosexuell är en sexuell läggning. Bisexuell är en sexuell läggning. Transsexuell är däremot en könsidentitet, utan någon som helst koppling till sexuella läggningar. Resonemangen kring att man överhuvudtaget kan bunta ihop de tre kategorierna är helt oförståeligt i min värld. Någon som har någon teori kring hur personen/personerna som kom upp med den här förkortningen (eller LGBT, som jag antar att svenskarna bara översatte) resonerade? Dela gärna med er av era tankar!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)